När jag gick i mellanstadiet sa alltid min lärarinna att jag skulle växa upp till att bli en författare eller åtminstone jobba med att skriva. Idag utbildar jag mig till journalist.
När mitt ex sa till mig för ungefär fem år sedan att han hade bestämt sig för att bli vegan så fnös jag högt. Idag är jag inne på mitt tredje år som vegan.
När jag var liten så kammade jag mitt blonda långa hår så ömsint varje kväll och flätade ihop det till en fläta. Idag är det brunt och räcker just och knappt över axlarna.
När jag var yngre så sa jag alltid : "BLÄ!" när jag såg färgen orange. Sedan fick jag en orange cykel, köpte en orange mössa och fick orangea stickade sockar av min pojkvän och sedan var jag kär i färgen.
När jag var en liten flicka så var jag så blyg att jag vågade knappt prata med någon och stod mest och gömde mig bakom mina föräldrar. Idag har jag ingen farstu som mamma så fint säger.
I sjunde klass grät och svor jag när mina föräldrar nekade mig att få pierca naveln. Idag fnyser jag åt piercingar.
För ungefär ett år sedan skrev jag en text om hur värdelöst det var att ingen förstod mig eller kunde tycka om mig för den jag verkligen är. Idag finns det en som älskar mig för precis den jag verkligen är.
Min mamma försökte få mig att börja dricka te en gång när jag som liten var sjuk. Det slutade med att jag spottade ut teet över köksbord efter att ha smakat på det. Det var det äckligaste jag någonsin druckit tänkte jag då. Idag är te en drog för mig.
För bara två år sedan så sa jag att jag aldrig någonsin vill skaffa barn. Att de innebär bara jobb, extra utgifter och en massa ansvar. Idag drömmer jag om den dagen jag ska få barn åtminstone med jämna mellanrum.
Förut var cigaretter min bästa vän. Nuförtiden röker jag bara när jag dricker alkohol och då blir jag lite snurrig och illamående.
Tänk hur livet kan bli och hur det förändras, tack och lov.
1 kommentar:
Lök?
Skicka en kommentar