onsdag 31 mars 2010

WELL I WISH IT WOULD RAIN. IT WOULD BE A GREAT DISGUISE. I'LL LONG FOR THE MOMENT WHEN I LOSE THIS BITTER TASTE.


Jag är totalt oinspirerad och less på allt och nästan alla. Inget känns roligt längre, varför försöker jag ens skriva? När jag väl skriver något så blir det så slarvigt och platt bara för att jag vill ha det gjort. Och inte för att jag vill göra det. Varför sökte jag den här dumma utbildningen? Varför kunde jag inte ha nöjt mig med att utbilda mig till sjuksköterska eller något vanligt som även kommer ge jobb efter utbildningen.
Och varför försöker jag ens att klä mig i mina "finare" kläder. Det ser bara så jävla lamt och trist ut. Varför försöker jag ens spara pengar när det går åt helvete?
Varför tar jag på mig en jacka som det regnar genom?

Jag är så less, så less och vi har inte ens lov. Det enda jag vill göra är att ligga i min säng och läsa böcker och rita. För att sedan åka och rida.

Tur för mig att jag ska iväg och rida snart.
Det är den bästa avslutningen som finns på alla kassa dagar.

Nu tänker jag förövrigt strunta i den här skitbloggen för ett tag.

söndag 28 mars 2010

DET HÄR MED FÖRHÅLLANDEN.



Förhållanden har ofta en tendens att bli tråkiga med tiden. Man slutar uppskatta det man har, man hamnar i ett slags slentrian, man sitter hellre hemma i mjukiskläder och smutsigt hår än att göra något tillsammans. Och efter ett tag så tröttnar man och förhållandet tar slut. Oftast så krävs det några försök innan förhållandet tar slut på riktigt, när man väl har insett att det är förlorat. Sedan bestämmer man sig för att börja fixa sig, göra sig snygg och för att gå ut på krogen och hitta nästa partner.

Det är klart att jag tycker att man ska kunna vara sig själv när man är med sin partner. Man ska kunna ha smutsigt hår och vilka kläder man än känner för. Och det är härligt med hemmakvällar och att somna framför en film. Men min största rädsla är att en dag hamna i det där slentrian-mönstret bara för att jag själv har tillåtit mig att göra det. Jag vill inte att mitt förhållande ska ta slut bara för att jag låtit det bli tråkigt. Självklart så går det inte att göra ett förhållande man haft ett tag lika spännande som det var i början. Men den första spänningen ersätts med en ny sort, som är mycket bättre. Jag vill fortfarande bli generad av de fina sms jag får av min pojkvän lika mycket som jag vill att det ska pirra i min mage varje gång jag tittar på honom.

Jag vill inte heller sluta bry mig om mitt utseende bara för att jag är i ett förhållande med en kille som jag vet tycker om mig hur jag än ser ut. Men som tänker "wow" när jag har ansträngt mig för att göra mig fin. Jag vill att min pojkvän ska tänka "wow" så ofta som det bara går när har tittar på mig. Bara för att man har fått varandra och är tillsammans så ska inte det betyda att man slutar anstränga sig för varandra. Jag tycker om att göra mig fin, främst för mig själv men även för min pojkvän.
Jag vill att min pojkvän ska uppskatta det han har. Precis som jag vill uppskatta det jag har.

lördag 27 mars 2010

OM VÅLDTÄKTERNA I BJÄSTA.

Det är väldigt sällan jag kommenterar nyheter i min blogg. Men den här nyheten kan jag inte låta bli att uttala mig om. I onsdags såg jag Uppdrag Granskning som då handlade om Linnea, 14 år, som blivit våldtagen av en ett år äldre pojke på en skoltoalett. Ingen kan ha missat den här nyheten som har cirkulerat runt i olika medier de senaste dagarna och med all rätt.

Bjästa är tydligen ett väldigt litet samhälle utanför Örnsköldsvik, ett samhälle som innan den här händelsen knappast hade sitt namn på kartan. Ett samhälle där byinvånarna väljer att ta våldtäktsmannens parti. Och övertalar och intygar för honom att han har inte gjort något fel. Uppdrag Granskning ringer upp invånare i byn för att de ska få yttra sina åsikter om detta. En kvinna säger att flickan fick faktiskt skylla sig själv, för hon hade känslor för pojken och gick med på allt. Men efter händelsen när pojken berättade för Linnea att han inte ville vara tillsammans med henne så blev hon arg och anmälde då honom för våldtäkt. Detta var vad denna äldre kvinna hade hört, stackars pojke tyckte hon. Hade hon tyckt likadant om det varit hennes barnbarn han hade kränkt och förövat sig på?
En annan kvinna säger att om en kille försöker tvinga en flicka att suga av honom så är det väl bara att bita ifrån. Hur svårt kan det vara? Ansåg denna kvinna.

Pojken blir dömd för våldtäkt både i tingsrätten och i hovrätten. Alltså, han är skyldig. Som konsekvens får han besöksförbud mot Linnea och han får byta skola.
Något som gör hans skolkamrater så arga då de är helt övertygade om hans oskuld att de startar en häxjakt mot Linnea. Spottar på henne, kallar henne för fula ord och till och med hotar henne. Det uppstår rykten om hur våldtäkten verkligen gick till. Rykten som människor som inte vet någonting om sanningen startar upp. Rykten som gör att Linnea blir ännu mer ifrågasatt. Då dessa rykten får större sanningsvärde än vad sanningen får.

När Uppdrag Granskning besöker fritidsgården i byn för att prata med en av ledarna där så frågar de honom vad han tycker om hela incidenten. Han säger att han är neutral till frågan. Hur man nu kan vara neutral till en våldtäkt som en kille har blivit dömd för. Reportern frågar ledarna hur han tror att Linnea mår idag så svarar mannen:
"Ja jag kan ju tänka mig att hon mår dålig".
Ja det kan jag också tänka mig att hon gör, speciellt eftersom nästan ingen stod bakom henne och stöttade henne.

Tre månader senare på skolavslutningen så vågar inte Linnea vara med. Tur det för prästen bjuder in våldtäktsmannen till kyrkan. För kyrkan är ju trots allt öppen för alla hävdar han. Väl i kyrkan så delar våldtäktsmannen ut varsin vit ros till sina före detta klasskamrater och lärarinnor. Att dela ut rosor är ett bevis på hans oskuld hävdar folk i byn.

Några timmar senare våldtar han ytterligare en ung tjej som han har varit barndomskompis med hela sitt liv. Även hon var helt övertygad om hans oskuld innan detta.
Även denna gång blir han dömd för våldtäkt. Men invånarna i byn hävdar fortfarande om hans oskuld, "det var ett väldigt svagt DNA-bevis har jag hört" säger vissa.
Om ett DNA-prov som visar +1 på en skala mellan -4 till +4 är svagt är bara ett bisarrt påstående. Andra hävdar att flickan plockade upp sina trosor med DNA-bevisen från tvättkorgen med smutsiga kläder några dagar efter det att våldtäkten hade skett. "Hennes trosor kan ju ha legat bredvid hennes brors kalsonger, sperman kommer kanske därifrån. Så det har förmodligen bara blivit en miss" säger folk i byn.

När reportern berättar för prästen, som bjöd in våldtäktsmannen till kyrkan och som även berömmer honom för hans mod och den fina handlingen han utförde i kyrkan, att han några timmar senare våldtog en till flicka så säger prästen:
"Stackars kille" och några minuter senare säger han "Öööhm och stackars tjej förstås". Ja stackars tjej var det.

Allt detta är så sorligt. Men det mest sorliga med hela reportaget är när Linneas vän, en av två vänner som hon fortfarande har kvar och som har stått bakom henne under allt, sitter och gråter framför kameran över allt vidriga människor skriver om hennes kompis. När hon sitter där och gråter så frågar reportern en stund senare varför hon tror att alla tar killens parti och inte Linneas. Så svarar hon:
"Ja det är väl därför han är kille, han är ju mera värd."

Det är det mest sorliga med allt detta för det är det som är det grundläggande problemet. Denna pojke får höra från människor i sin omgivning efter första våldtäkten att han har inte gjort något fel. Han som är så duktig och snäll. Eftersom han inte har gjort något fel så är det väl bara att fortsätta att kränka unga flickor och våldta dem tänker han.

Jag tänker däremot inte uttala mig om vad jag tycker om invånarna i Bjästa.
För då skulle jag förmodligen bli polisanmäld.

SPRING, WALK WITH ME.



Jag vill ha vår och sommar och grönt gräs att gå på och bära tunna koftor igen.

onsdag 24 mars 2010

STRIKE A POSE, BITCH!







Svarade just på ett långt och förtjusande mail som min ännu mer förtjusande vän Ellika diktat ihop till mig. Mailet fick mig att minnas alla roliga stunder vi har haft tillsammans. Som exempelvis bildserien ovan är ett ypperligt bevis på.

tisdag 23 mars 2010

NYA TIDER.

I framtiden kommer jag förhoppningsvis, att få en ytterligare kostnad varje månad som ska betalas, dock något som är självmant och som jag ser fram emot.

Dock så innebär det något som jag har tänkt på en längre tid. Att jag måste se över mina vanor och vad jag lägger mina pengar på. Ibland köper jag ett nytt plagg, ibland något annat. Men det jag lägger nästan alla mina pengar på är faktiskt mat. På att äta ute och lyxa till det med veganska delikatesser från HuaXia. Dock så tror jag nog att jag ska lägga av med det nu.

Jag läste precis på ett forum på internet om ett medelålders par som båda är vegetarianer och verkar vara riktiga hippies som har en matkostnad för båda på 1500 kronor per månad. Det låter helt galet! Men det skulle vara en dröm för mig att behöva lägga så lite på mat. Trots allt så består min föda i största del av bönor, grönsaker och tofu så hur svårt kan det vara?


Hemligheten är nog att storhandla och att gilla kikärter och linser.

BUSY BUSY.

Jag tjatar hela tiden om att jag är så fruktansvärt upptagen och stressad och slutkörd. Men vad gör jag egentligen då?

En sak jag sysselsätter mig med är att skriva artiklar till Radarzine. Här kan ni läsa min första––––>Sexuella spänningar i modevärlden.

söndag 21 mars 2010

T-T-TATTOO.


Jag är inne i ett tatueringsrus just nu. Och fortfarande lite besviken över att jag än så länge bara har två tatueringar. Men jag har minsann idéer som snart ska komma att bli handlingar.
För övrigt så har nog modellen Freja Beha Erichsen de snyggaste tatueringarna någonsin.

ANCHORS AWAY.


Finaste tatueringen.

lördag 20 mars 2010

8 +.


När jag var på väg hem för någon dag sedan så var det fortfarande ljust ute trots att det var afton och snart kväll. Och på avstånd hörde jag hur fåglarna kvittrade och till min förtjusning så gick jag på asfalt och inte på is.
Och idag är det 8 plusgrader ute och sol.
Ni vet vad det här betyder, det betyder vår.

torsdag 18 mars 2010

DET ÄR GOTT ATT VINNA.


Lägg märke till poängskillnaden.

HOT AIR BALLOON.


Eftersom Dennis fyllde 25 i söndags så tänkte jag att jag ville ge honom något speciellt.
Något som han skulle kunna ha kvar hela livet och något som han aldrig har fått förut.
Och efter ett stunds grubblande så fick jag den genialiska idén att ge honom en luftballongsfärd.
Så i sommar kommer jag och han att spendera en kväll med att åka luftballong över Stockholm.
Det kommer att bli s'wonderful och s'marvelous.


Bild: Flickr.

onsdag 17 mars 2010

ANLEDNINGAR TILL ATT GILLA OSCAR WILDE.


"How can a woman be expected to be happy with a man who insists on treating her as if she were a perfectly normal human being."

"
I am so clever that sometimes I don't understand a single word of what I am saying. "

"
Illusion is the first of all pleasures."

"
It is through art, and through art only, that we can realise our perfection."

"
Nothing is so aggravating than calmness."

"
There are many things that we would throw away if we were not afraid that others might pick them up."

"
There are only two kinds of people who are really fascinating - people who know absolutely everything, and people who know absolutely nothing."

"
There are only two tragedies in life: one is not getting what one wants, and the other is getting it."

"
There is nothing so difficult to marry as a large nose."

"
These days man knows the price of everything, but the value of nothing."

"
To love oneself is the beginning of a lifelong romance."




SEE BY CHLOÉ.



Jag har bestämt mig för att jag ska ha de här skorna.
Även om jag kommer att känna mig obekvämt lång i dem, att de är dyra och att de är från förra årets vårkollektion vilket gör att de kommer vara svåra att få tag i.
Jag ska ha dem!

tisdag 16 mars 2010

IF ONLY YOUR BED COULD CRY.



Jag har säkert lyssnat på den här låten hundra gånger ikväll.Ibland så önskar jag att jag hade svar på allt det som jag vill ha svar på, eller åtminstone nästan allt.
Då skulle jag inte behöva grubbla och fundera så mycket.
Att bara saker och ting var helt klara. Men så kommer det nog aldrig att bli.
Åtminstone inte om det jag vill ha svar på.

måndag 15 mars 2010

NÄTTER.


Förut var jag en grubblare. Jag kunde aldrig koncentrera mig eller somna på kvällarna. Jag låg istället vaken hela nätterna och tänkte över allt jag önskade mig men som aldrig någonsin skulle ske. Hur människor kan vara så elaka. Varför det känns som att jag går på styltor direkt jag tar på mig ett par skor med klack. Hur sprickan i taket i min förra lägenhet hade hamnat där. Och så mycket annat låg jag och tänkte på. Ibland gick jag upp på taket och tittade ut över Stockholm och funderade över vad människor som var vakna just den stunden sysselsatte sig med.

Ibland jobbade jag på nätterna och då brukade jag alltid smyga ut på balkongen och röka en cigarett eller två. Det kändes alltid som om man hade hamnat i ett helt annat land för allt kändes på något sätt så främmande. Ofta var det fest i någon lägenhet eller lokal i närheten så på långt håll hörde man skratt och musik, oftast schlager. En gång stod en kille och en tjej på gatan och pussades och fnissade. Jag kunde inte heller låta bli att fnissa för mig själv en stund.
När jag gick hem en sommarnatt så gick jag förbi en lokal där det var bröllopsfest. Paret stod ute på gatan och dansade till italiensk musik. Även då kändes det som om jag hamnat i en annan tid och i ett annat land. Det är ett av de vackraste minnen jag har.

Men helgnätter tar även ofta fram det sämsta i människor. Förut fick jag med jämna mellanrum, på fredags- och lördagsnätter sms från killar som kom med skamsna inviter. Varje gång så rös jag av obehag och blev äcklad.

Andra nätter så satt jag bara vid datorn och skrev och skrev. Ibland kunde jag bara bestämma mig för att skriva ner en händelse som jag varit med om i minsta detalj. Jag grät ofta över dessa händelser som jag valde att skriva ner. De är alla så speciella och att skriva ner dem gjorde det ännu mer speciellt och känsloladdat. När jag inte skrev så gjorde listor på Spotify, som exempelvis denna.

Min mamma sa ofta att jag inte skulle tänka så mycket när jag väl la mig ner i sängen för att sova. Det är helt enkelt inte bra att grubbla för mycket. Men samtidigt så valde jag att ha det så. Det är något speciellt med att vara vaken ända fram till morgonkvisten efter att ha spenderat natten med att bara tänka, skriva, lyssna på musik, teckna och röka cigaretter.

Dessvärre så gör jag aldrig det längre på grund av total utmattning på kvällarna.

onsdag 10 mars 2010

ONSDAG.

Snart ska jag iväg till Östermalms ridskola och göra en intervju och sedan stressa vidare till länsstyrelsen och göra en intervju med djurskyddshandläggaren där (min idol) och sedan stressa hem och redigera ihop allt detta. Jag och Pernilla kommer ha rynkor innan den här tv-kursen är över.

Sent ikväll flyger jag till Umeå för att vara där över natten och över dagen imorgon och sedan hem till mina föräldrar i Skellefteå. Jag längtar verkligen. Jag har inte träffat mina föräldrar på snart tre månader. Och jag behöver verkligen semester. Jag pratade med min mamma i telefon igår och hon sa att jag kommer få en chock av all snö i Skellefteå, hon beskrev det som stora gräddtoppar som ligger överallt. Det tycker jag var lustigt och rart.



tisdag 9 mars 2010

PUUUH.

Jag har så sjukt mycket att göra just nu. Och jag sover kasst på nätterna för att jag har feber och drömmer mardrömmar så jag är väldigt trött också.
Idag har jag varit på skolan, hämtat ut kamera och stativ, spelat in speakers med Pernilla, varit på stan och handlat matvaror på HuaXia, åkte sedan hem, åt lunch, åkte och hämtade paket, åkte hem igen och hämtade kamera, gick iväg till en hage och filmade hästar, kom hem och packade resväskan, färgade håret, korrekturläste min artikel till Radarzine och skickade iväg den. Jag är helt slut. Och det värsta är att morgondagen kommer bli ännu värre.

Men från och med imorgonkväll till måndagmorgon så har jag semester. Vilket innebär sovmorgon, ingen dator och inget slit. Det ska bli så fantastiskt skönt.

måndag 8 mars 2010

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN.


Idag är det den internationella kvinnodagen. En viktig dag som ska uppmärksammas.
Jag önskar att jag fick ge min fantastiska mamma en kram idag för att fira detta. Min mamma är fantastisk för hon kan aldrig någonsin säga något dumt om någon människa. Och i hennes värld så är vi alla vackra. Dessutom så får hon alla som kommer och hälsar på i mitt föräldrahem att känna sig som världens mest uppskattade person. Det är en väldigt fin egenskap som jag beundrar henne för. Och sedan är hon så fantastisk charmig för hon kan prata non stop i fleeera timmar. Hon är lika nyfiken som en riktig liten snorunge så ibland börjar man att fnissa när hon försöker tjata till sig information (som hon har fått för sig är viktig). Sedan är hon expert på att reta mig till vansinne. Hon är även expert på att somna framför teven med ansiktet i tekoppen.

Min mamma är fantastisk.

lördag 6 mars 2010

BRIGHT STAR.














Bright Star - den magiska filmen om poeten John Keats och hans stora kärlek Fanny Brawne.

PALLADIUM.


Canvasboots för den franska militären. Hur coola är de inte?
Jag vill ha dem i alla färger som finns.

torsdag 4 mars 2010

SKOR.

Det är i princip omöjligt att hitta ett par kängor i någon skobutik. Jag har säkert varit inne på 20 olika och kollat runt på nätet. Men det är helt omöjligt. Och anledningen till det? Jo, att alla har tagit in flipflop-sandaler och sandaler med tio centimeters klack. Det är det enda som finns i alla butiker nu om det inte finns kvar några vidriga stövlar med nitar och tjoller i storlek 43 på reaavdelningen d.v.s.

Hur tänker butiker egentligen? Det är i början av mars och folk vill väl ändå ha ordentliga skor på sina fötter. Och om märken kunde göra skor i bättre kvalité så skulle man inte behöva vara ute och leta efter ett nytt par kängor, trots att de man inhandlade sist är endast tre månader gamla (och väldigt trasiga nu).

Butiker och skomärken, lär er lite vett.

LITTL'ANS

2006 hamnade jag av en slump inne på Littl'ans hemsida. Ett relativt okänt band från London som hade spelat tillsammans med Pete Doherty på en del pubar. På hemsidan kunde man ladda ner ett demoband med dem som de garanterat spelat in hemma i någons källare. Men jag älskade det bandet från första stund och jag har haft det i min ipod sedan dess. Lite senare under året släppte de en singel med Pete Doherty, som jag tycker är det bästa han har gjort och videon till den är fantastiskt fin.

Men min favorit med Littl'ans är Don't Call It Love.

onsdag 3 mars 2010

THEY SHOULD GIVE EVERYBODY A GUN AND PUT ON THE TELEVISION. THAT'S REALITY TV I WOULD PAY TO SEE. NOT LOBOTOMIZE CELEBRITIES AND WANNABIES.

Jag hatar tv och jag avskyr att sitta framför en och kolla på all skit som går där. Det finns inget, absolut INGET jag är intresserad av att se på tv. Nyheter läser man i dagstidningar och nöjen hittar man på andra håll. Förövrigt så kan inte jag se varför tv-tittande ska räknas som ett nöje. Det är det inte. Och alla dessa "nöjen" som går på tv då? Hur vidriga är inte dom?
Jag äger inte ens en tv och när min pappa brukar fråga mig om jag inte vill ha en så säger jag nej direkt. Jag är inte ett dugg intresserad av att sätta in en tv i min lägenhet. Och jag har aldrig någonsin saknat att ha en tv heller. Det är så skönt att slippa.

Från och med i måndags och i fyra veckor framåt har jag tv-produktion på skolan. Det är förbannat tråkigt och mitt hat för tv har vuxit oerhört mycket bara på två dagar.
Igår var vi och flängde omkring hela dagen, blev utskällda av en satkärring på ett bibliotek och sedan stod vi och förfrös tårna och händerna vid en hockeyrink. Allt detta tog sju timmar och för vad? Jo för att göra ett nyhetsinslag på 1.30 minuter.

Tv, försvinn ut ur mitt liv.

tisdag 2 mars 2010