EN HYLLNING

När jag tänker på hur få kvinnliga musikgrupper det är jag lyssnar på får jag dåligt samvete. Sedan brukar jag påminna mig själv om alla dessa fantastiska kvinnliga artister och musikgrupper som fanns på 1950- och 1960-talet som gör mitt musikförråd betydligt bättre. Utan dem vore förrådet lika blekt och ointressant som kommersiella radiokanaler. Heja kvinnogrupper och artister!

SOL OCH FRUSTRATION

Jag är evinnerligt tacksam över att för första gången känna vårkänslor sedan jag kom till Skellefteå för drygt en månad sedan. Solen skiner ute och det känns som om det, äntligen, inte kommer att komma mer snö. Men jag är frustrerad över att jag inte haft en enda möjlighet att åka till Stockholm sedan jag kom hit. Antingen har jag varit för trött, är trots allt slitsamt att åka direkt från jobbet till flyget för att vara borta i typ 30 timmar. Eller så har alla flygbiljetter varit uppbokade vilket är konsekvensen när SAS har monopol här uppe. Jag har en väldigt begränsad garderob här, begränsat med mina käraste ägodelar som kameror och liknande och jag har inte fått rida på en kortare evighet. Nu är jag dessutom ledig i fyra dagar, vilket gör att det känns än mer frustrerande. Att jag ska till Stockholm på en snabbvisit nästa vecka, på cirka 18 timmar, gör det hela inte bättre. Nåväl, jag antar att det här är livets tuffa vardag. Gjorde en helt fantastisk plåtning igår till ett kommande jobb jag sysselsätter mig med just nu. Det kommer att bli det bästa någonsin.


Får trösta mig med solen, vårkänslor som har kommit tillbaka (hade dem i Stockholm för två månader sedan men de raderades snabbt när jag åkte 80 mil upp i landet) och Håkan Hellström. För vad är härligare vårmusik än hans låtar?

TRÖTT

Jag kan verkligen relatera till ungen i klippet ovan, beter mig på ungefär samma sätt som han varje kväll nuförtiden. Och inte blir det något bättre av att man måste plumsa i 20 centimeter snö och snöstorm när man ska gå till jobbet på morgonen.

SÖNDAGSMUSIK VECKA 15

Harry Bellafonte - Island In The Sun

Franska Trion - Lånad tid

Bob Dylan - Don't Think Twice, It's All Right

Elvis Presley - You're a Heartbreaker

Jackson C. Frank - I Want To Be Alone

Woody Guthrie - Worried Man Blues

Bra söndagsmusik att ladda upp med inför kommande arbetsvecka som är fylld med intervjuer och annat kul. Dessutom har jag tänkt avsluta veckan med att åka till Stockholm, måste få andas storstadsluft.

HMM

Att vakna och upptäcka att det ser ut såhär utomhus den 15 april känns väl sådär.

DEN HÄR VECKAN:

Den här veckan har varit märklig, rolig, spännande, och så mycket mer.

Först och främst känns det väldigt underligt att helt plötsligt ha ett eget skrivbord med en Mac, telefon, tonvis med papper (redan), block, pennor och post-its här och var. Men på samma sätt som det känns underligt så är det väldigt härligt också och fantastiskt roligt. Äntligen får man jobba! Och ja, jag är en riktig kontors(redaktions)råtta ända in i själen. Dock är jag inte van med att jobba 8 till 17 så jag har varit en sömngångare på kvällarna.

Har en gång för alla eliminerat mitt hotmail-konto genom att flytta över alla konton som tidigare var kopplade till den till min andra gmail (har en för personliga kontakter, jobb, etcetera och numera en för konton som ebay etcetera). Känns väldigt skönt. Må allt som har med hotmail att göra brinna i en avgrund.

Den här låten alltså, har spelat den om och om igen den här veckan. Allt som har country-western-Lee Hazlewood-Nancy Sinatra-vibbar gör mig förälskad.

Irriterat mig något ohyggligt över hur medierna utgår från stockholmarnas perspektiv när de rapporterar om hockeymatcherna. Till och med kommentatorerna under matcherna gör det. Detta gäller så klart inte bara under hockeymatcher utan i allt som förekommer i Sverige. Måste Stockholm vara utgångspunkten?