fredag 29 januari 2010

FREDAG 29'E JANUARI.



Två saker att uppmärksamma idag:
1. Jag har uppsatt hår (hur ofta händer det?)
2. Jag har en ny tröja med svanar på. Ssss'wonderful.

torsdag 28 januari 2010

STACKARS NOLLÅTTOR.

"Bara för att du är från Norrland"
Den meningen får jag höra minst en gång i veckan från september till april av folk runt omkring mig som tror att vi i Norrland kan springa omkring nakna på vintern utan att frysa. Och att isbjörnar går på våra gator. Och att vi använder oss inte utav bilar utan det enda färdmedlet vi känner till är vår bästa vän skotern. Sedan så har vi givetvis renar som håller vår gård fri från ogräs året runt.
Och vad är anledningen till denna kommentar som jag så ofta får höra? Jo för att jag klagar sällan över vädret på det sättet som andra (i Stockholm och södra Sverige) klagar. Är jag mer tålig än dem för jag kommer från Norrland?
Eller för att jag under sex års tid gick tre kilometer enkel väg till min högstadieskola och sedan 3,5 km till min gymnasieskola. Och jag gick under alla väder, när det var snöstorm, -25 grader, regnoväder, snålblåst etc. Om man är duktig i matte så kan man räkna ut att jag spenderade fem timmar i veckan på att promenera till och från skolan. Så jag lärde mig till slut att inte klaga trots att mina ben hade fryst ihop till två isblock och trots att mina tår hade i princip aldrig någon känsel under vinterhalvåret. Det var bara att bita ihop.

Men så, här i Stockholm. Så fördubblas olyckorna i trafiken om det regnar för mycket, de femdubblas om det råkar komma snö eller är snöstorm. För i Stockholm, här är det alltid snöstorm när det snöar. Det finns inget mellanting, inte ens ett harmoniskt snöfall kan förekomma.

Och pendeltågen blir försenade eller inställda för att det är löv på spåren om hösten. Och för att det snöar om vintern. Ibland händer det till och med att tunnelbanan och bussar blir försenade på grund av vädret. Som idag, idag var det total anarki på centralstationen. Folk stod och svor och grät (på riktigt) för att tåg var försenade eller inställda, vissa uppförde sig som upprörda italienare då de stod och skrek och viftade energiskt med sina armar för att visa sitt missnöje. Och alla var så fly förbannade. Stackars nollåttor.

När ska Stockholm lära sig att det blir trots allt vinter varje år. Vare sig man vill det eller ej.

onsdag 27 januari 2010

ANLEDNINGAR TILL VARFÖR SOMMAR ÄR SÅ MYCKET BÄTTRE ÄN VINTER.

Anledning 1: Man kan sitta ute på sina föräldrars gård i trädgårdsmöblerna.

Anledning 2: När man väl sitter ute så kan man ta med sig sin dator och sitta och skriva och röka samtidigt. Och att allt detta sker som sagt, utomhus i värmen.

Anledning 3: Cosmos håller en gärna sällskap utomhus på sommaren.

När man har tröttnat på gården så kan man åka till stugan och sätta sig i hammocken istället.

måndag 25 januari 2010

ETT KÄRLEKSBREV.


Första gången vi träffades så tyckte jag att du var arrogant och kall. Men vad visste jag då? När vi sågs igen, ett långt tag efter den där första gången så strök du mig på ryggen. På något vis så blev du allt jag kunde tänka på. Även om jag var för stolt för att förstå.

En gång när vi gick en promenad så retade du mig för att jag gick inåt med mina fötter. Och sedan när jag blev sur så tröstade du mig med att det är finare att vara inåtfotad än utåtfotad som dig.

Jag hade helt gett upp hoppet om oss en natt då jag stod på gräsmattan och sparkade upp grästovor och svor. Hur kunde du vara som du var? Men sedan så ringde du mig och den tidiga sommarnatten kom du cyklandes till mig. Och hade en frisyr som gjorde att jag fnissade så mycket att jag fick ont i magen. Du hade varit på en fest och där hade du upptäckt hårprodukter som förvandlat ditt hår till en Humphrey Bogart-frisyr.

Jag minns i somras när vi satt ute på en brygga och jag var så rädd för det mörka djupa vattnet runt omkring oss. Men du skrattade bara. Eller den gången då vi stod barfota på gräsmattan i Kroksjön och höll varandras händer och njöt av sommarstunden.

Jag såg verklig lycka i dina ögon för första gången då jag sa att de tre orden för första gången och det var då jag kände egen verklig lycka, för första gången. Den stunden blev första gången för mycket.

En gång sa du att jag borde skriva in dina initialer i hjärtat på min högra arm. Och om det skulle ta slut så skulle jag skriva in dina två bokstäver i hjärtat på min vänstra arm.

Varje gång vi råkar säga samma sak precis samtidigt så fnissar jag. Det är så lustigt varje gång.

I somras gjorde jag dig arg en natt, så arg att jag trodde att jag hade förlorat dig. Jag var så rädd när jag satt där ute på sjön i min lilla båt. Men direkt då jag ringde dig och fick höra din röst så blev allt bra. Trots den dåliga mottagningen på mobilen. Och den natten kom du och hämtade mig. Om det hade varit för två hundra år sedan så hade du varit en prins på en vit häst.

Hur fånigt det än låter så slår mitt hjärta alltid ett extra slag då jag ser någon med sådana jeans och skor som du bär. Även om jag vet att det inte är du så hoppas jag alltid. Speciellt en gång då jag var ledsen och stod på perrongen för att åka från skolan.

Även om vi är ifrån varandra den mesta tiden så har vi hunnit med att uppleva mycket tillsammans. Men det bästa som finns är när vi inte gör någonting. Utan bara när vi är med varandra.

Du gör allt till det vackraste som finns. Men du är trots allt det vackraste som finns för mig.

När du sjöng och spelade gitarr för mig en gång så blev jag så generad och obekväm att du nästan tog illa vid dig. Men du vet ju hur jag är.

Varje natt så vaknar jag och känner hur tomt det är i min säng. Vad är min säng utan dig?
Att få ligga bredvid dig och känna din kroppsvärme möta min är det vackraste jag vet. Jag skulle kunna ligga bredvid dig i dagar, kvällar och nätter utan att ens märka att tiden faktiskt har rört sig framåt. När vi är tillsammans finns inget annat för mig, det är bara du och jag och jag och du.

Varje gång vi skiljs åt så känns det som att någon ger mig ett slag i bröstkorgen som gör att jag både tappar andan och att mitt hjärta stannar.

Jag vet vad vi båda gav oss in på. Men jag hade ingen aning om att det skulle ta så fruktansvärt ont. Att vara ifrån dig är som att vara ifrån det liv där man är lycklig. För när jag inte får vara med dig så är jag inte lycklig.

ATT UNNA SIG.


Jag tror väldigt stark på fenomenet att unna sig saker och ting. Och då syftar jag inte på att unna sig något genom att spendera en massa pengar. Utan de mest värdefulla man kan unna sig är lugn och ro, tid tillsammans med någon man tycker om, att läsa en fantastiskt bok eller att se en bra film eller det godaste som finns - mango.
Ikväll unnar jag mig mango tillsammans med kiwi och mörk choklad med mandel i och det smakar alldeles alldeles fantastiskt, som det alltid gör.

söndag 24 januari 2010

I CAN'T SLEEP WHEN I THINK ABOUT THE TIMES WE´RE LIVING IN. I CAN'T SLEEP WHEN I THINK ABOUT THE FUTURE I WAS BORN INTO.

SKOR/PISTOL SHORT.


Jag är så oerhört kräsen när det gäller plagg, speciellt skor. Så kräsen att det kan gå flera månader innan jag hittar ett par skor som jag bestämmer mig för att köpa. Trots att jag vid den tidpunkten lider av akut skobrist då jag bär mina skor tills de ramlar sönder av ren utmattning. Men skor är ett sådant komplext fenomen. Och jag brukar ofta ha en hatrelation till mina skor, antingen ger dom mig så grava skavsår att jag aldrig mer vill ha med dem att göra eller så går de sönder innan jag har blivit less på dem. Trots att vi då har spenderat tusentals timmar tillsammans.

Men för någon månad sedan blev jag betagen i ett par skor från Acne, Pistol Short 1. Tyvärr så var det inte bara jag som tyckte det så de tog slut innan jag ens hade hunnit reagera. Men så fick de in dem igen förra fredagen och nu i fredags så blev de mina. Lyckan är total.
Och dessa skor blir garanterat ett par jag kommer bära tills de faller sönder.

lördag 23 januari 2010

KL 23.49 EN FREDAGSKVÄLL PÅ MALMSKILLNADSGATAN.


Igår stod jag på Malmskillnadsgatan i fem timmar. Det var runt tio minusgrader ute och anledningen till varför jag stod där tillsammans med fyra stycken djupt religiösa kvinnor var för att jag skulle skriva ett reportage om vad de gör.
Tidigare på kvällen hade jag och initiativtagaren för händelsen, Elise Lindqvist, suttit och pratat i tre timmar. Hon berättade för mig om vad hon gör och varför hon gör det.

I 13 år har Elise stått på Malmskillnadsgatan i princip varje fredag. Hon står där för att denna gata är Stockholms och Sveriges för den delen, mest ökända gata. Det är här prostituerade unga tjejer står och bjuder ut sig för kunder som kör upp dit när de vill bli av med spänningar, känner sig ensamma, eller vill leva ut sina sexuella fantasier.
Elise Lindqvist står där helt frivilligt, året runt, tillsammans med några till och de delar ut fika till tjejerna, ger dem vantar och mössor på vintern så att de ska slippa frysa.
Tidigare på kvällen efter att vi hade suttit och samtalat i församlingens hemliga lokal så gjorde vi i ordning mackor till flickorna, kokade nyponsoppa och varm choklad.
Elise påpekar vid ett flertal tillfällen för mig att det är oerhört viktigt att jag inte tar upp mitt anteckningsblock när jag står ute på gatan. För om någon hallick skulle se att någon av flickorna pratar med mig så kan det få fruktansvärda konsekvenser. Och under tiden vi pratar så inser jag allvaret med situationen i Stockholm. 225 prostituerade tjejer beräknas hålla till kring Malmskillnadsgatan, Mäster Samuelsgatan och Kungsgatan i Stockholm.

Elise berättar för mig att hon är den enda som orkar stå där varje fredag. Många som har anmält sig som volontärer har gått därifrån efter bara en timme för att de inte orkar se dessa unga tjejer som tvingas att bjuda ut sig själva och sätta sig i en bil och åka iväg. För att sedan komma tillbaka en stund senare. Och vara ännu mer tomma i blicken.

Jag pratar med några av tjejerna, ingen av dem vill egentligen vara där. De drömmer om ett riktigt liv med ett jobb de trivs med och utan en hallick som styr över dem. En hallick som kräver att de ska dra in mellan 6-10000 per kväll. Några andra tjejer berättar att de kommer från fattiga länder och drömde om ett bättre liv i Sverige och att de kom hit i tron om att få det. Men att de blev nekade till alla jobb de sökte och får inte någon hjälp här. Så då är sista utvägen för dem att sälja sig på gatan för att ha råd med hyra och att kunna köpa sig lite mat. Majoriteten av tjejerna som går där måste bedöva sig för att orka, oftast med heroin. En av tjejerna kommer fram till mig och frågar om jag har nyponsoppa. Glädjen i hennes ögon när hon får en kopp nyponsoppa med grädde är obeskrivbar. En annan tjej ger mig en kram innan hon ska ge sig iväg och tackar för att vi är så goda människor.

När jag står där så blir jag påmind om hur lurade vi är. Vi som inte ens vet att prostitution fortfarande förekommer på Malmskillnadsgatan. Och att samhället blundar för detta. När jag står och tänker på hur allvarlig situationen är så kommer en full artonårig tjej fram till oss. Hon skriker att vi måste polisanmäla en gubbe som sitter i en bil cirka 20 meter bort, då han hade antagit att hon var en prostituerad och frågat henne hur mycket hon kostade. En av volontärerna berättar för henne att om man står på Malmskillnadsgatan en fredagkväll så antar de flesta män som sitter i bilarna runt omkring att man är en prostituerad. En man kom tidigare under kvällen fram till bordet och samtalar en stund med Elise. När han sedan går in för att värma sig i tunnelbanan så berättar Elise för mig att hans flickvän dog i en överdos för lite mer än en vecka sedan och att han hade varit vid Malmskillnadsgatan några dagar efter det och funderat på att ta livet att sig. Då han inte vill leva utan sin flickvän.

Män som plockar upp kvinnor på Malmskillnadsgatan är oftast vanliga män, män med fina arbeten väljer lyxprostituerade. Det som flickorna var innan de har blivit allt för slitna av heroinet och av det dom tvingas göra. Elise berättar för mig att Malmskillnadsgatan kallas för slutstationen. För det är hit flickorna vistas innan de dör, oftast i en överdos eller av att hjärtat stannar av ren utmattning.

Trots att jag hade varit vaken i 23 timmar i sträck när jag kom hem väldigt sent inatt så kunde jag inte somna. För att jag var så oerhört förfärad över vad jag just hade bevittnat. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva se sådant och speciellt inte i Sverige heller.
Sverige, ett så kallt välfärdsland. Men jag skäms.
Hur kan vi acceptera att leva i ett samhälle där detta inte uppmärksammas mer
och att det aldrig sker någon radikal förändring?

onsdag 20 januari 2010

tisdag 19 januari 2010

KANIN.




När jag har tråkigt eller behöver muntras upp så brukar jag titta på djur som är till salu på Blocket. Och jag blir alltid förälskad i majoriteten av annonser som jag tittar på, speciellt på alla små luddiga kaninungar. Jag vill ha en kanin, jag har alltid velat ha en kanin. Men min pappa ville inte att jag skulle ha en gnagare i vårt hus när jag var liten. Och sen ett tag så ville jag ha en fast jag vågade inte riktigt för jag var rädd att den skulle kissa på mig hela tiden. Men saken är den att jag vill ha en, trots allt. Det känns som att jag skulle kunna komma bra överens med en kanin. Sitta och ta det lugnt, äta lite morötter, sova etc. Det perfekta livet med andra ord. Och kaniner är sådana fascinerande varelser, de är helt lugna och harmoniska tills någon rör vid dem. Då börjar de skaka och hyperventilera, ungefär som jag.

GUNDE, GUNDE, GUNDE.



























Jag har alltid gillat Gunde Svan, speciellt en dag som denna.
Man brukar ju säga att desto mer ovetande desto lyckligare är man.

måndag 18 januari 2010

MÄNNISKAN.


Min mamma brukar säga att det finns något gott i alla människor och att det inte finns några fula människor, varken på insidan eller utsidan. Jag tycker det är så fint av henne att säga så fastän att jag inte tycker att det stämmer. Jag tycker att de flesta människor är ganska elaka.

Människor är falska och egoistiska varelser som i princip bara tänker på sig själva. De flesta människor utför goda handlingar för att de själva ska framstå som bra och inte för att de vill vara goda mot andra. Människor ljuger för att få sin vilja fram, för att framställa sig själva som märkvärdiga och för att såra andra.
En del människor ljuger om allt, de ljuger så mycket att de inte ens vet själva vad som är sant eller falskt. Vem vill umgås med sådana människor? Inte jag i alla fall.
En del människor man umgås med verkar bara tänka på sig själva. De bryr sig inte, de lyssnar inte, de ser en knappt. Bara ibland, när de ser på en på ett obehagligt sätt.
Människor dömer ut varandra för att alla andra inte liknar oss själva, samtidigt som vi vill vara så unika som det bara är möjligt och samtidigt som allt ska se gruppvis.
Människor dömer ut varandra för att en del är annorlunda och främmande.
Människor förgiftar sig själva helt frivilligt och skyller sedan på något helt annat. Kanske på giftet, kanske på sina vänner, men aldrig på sig själv.
Människor utför handlingar för att sätta andra på plats och för att sätta sig själv på en högre plats.
Människor gör en sak som de ångrar och sedan ljuger de. Människor är fega varelser som inte ens kan stå för handlingar de har utfört.
Människor gör varandra ont, inte bara kroppsligt men också själsligt. Kanske mer själsligt om man ska vara riktigt noga.
Människor mördar andra arter för att kunna äta sig feta, eller det kanske heter för att kunna "äta gott", men även för att dessa andra varelser inte ska vara ett hot för människan. Vad för slags hot är det vi egentligen talar om?
Människor tror att vi är den dominerande arten, att jorden och universum och allt som medföljer är vårt. Att vi kan göra precis vad vi vill med det, utnyttja det och våldta det.
Människor tror att vi kan behandla andra arter precis hur vi vill, de andra arterna förstår ju ändå ingenting. De kan ju inte ens prata. Men hur talar dessa arter med varann då?
Vad gör människan så märkvärdig?

Aristoteles introducerade en slutledningsmetod som heter syllogism.
En slutsats som det ofta diskuterades om var slutsatsen:
människan är en art, jag är en människa, alltså är jag en art.
Men stämmer verkligen detta?
Är människan verkligen en art? Vad för slags art i sådana fall?

söndag 17 januari 2010

BRODER DANIEL FOREVER.









Igår såg jag dokumentären Broder Daniel Forever. Den var helt magiskt och fantastiskt vacker.
Broder Daniel är kanske Sveriges genom tiderna mesta band. De var ökända och uppförde sig som svin före, under och efter spelningar. Bandet vilket Håkan Hellström startade men sedan lämnade för att han kände att de aldrig kom någonstans, veckan efter fick de skivkontrakt och en inbjudan att uppträda på Sen Kväll Med Luuk. Efter något år kom Håkan Hellström tillbaka till bandet men fick denna gång sparken för att de andra i bandet tyckte att han hade sålt sig själv, genom att uppträda som soloartist på Allsång På Skansen. Broder Daniel är bandet där gitarristen Anders Göthberg bestämde sig för att ta sitt liv genom att hoppa från Västerbron en dag. Broder Daniel är bandet vars låtar väcker alla känslor man har i kroppen, på en och samma gång.

Den 8 augusti 2008 (2008-08-08) på Way Out West i Göteborg höll de sin sista spelning, som var en avskedskonsert och samtidigt en minneskonsert till Anders Göthberg.
Jag var där, tillsammans med tusentals andra.
Och när de avslutade med No Time For Us så var det nog ingen som inte grät.

lördag 16 januari 2010

DEBASER PUSS PUSS PUSS.

Just nu skulle jag kunna kyssa Debaser's fötter. Eller typ ingång, eller bokare, whatever.

Yeasayer spelar på Debaser Medis den 5'e mars och Girls den 11'e på Debaser Slussen.

Mars kommer bli en grym månad.

MARC JACOBS STAM BAG SÄLJES.

För mer info klicka här.

fredag 15 januari 2010

VISDOMSORD FRÅN KILLAR:

Killar - kan inte leva med dem, kan inte leva utan dem. En del verkar tro att jag lider av ett argsint manshat. Men det är inte sant, verkligen inte. Jag känner många underbara killar men har även under mina dagar känt många mindre underbara killar. Och träffat många killar som är riktiga idioter. Så därför måste detta hyllas med visdomsord från killar. Och ja, allt är sant.

"Om en kille följer med en tjej ut för en cigg när det är svinkallt utan att röka själv så gör han det antingen för att hon är jävligt snygg eller för att han inte är en riktig man."

"Tjejer är som demoner, nä förresten, tjejer är VÄRRE än demoner."

"Vill du dricka upp min avslagna öl?"

"Vi killar är inte så svåra att förstå egentligen, vi säger vad vi tycker och när vi inte säger något så tycker vi ingenting."

"Asså fatta att vara tillsammans med någon som har svart hår. Asså fatta att vara tillsammans med någon som har naturligt svart hår!"

"Katter är elaka."

"Allt en riktig man behöver är en revolver och en Cadillac."

"Men vaddå om man betalar en tjej för sex så är det väl inget fel med det. Jag menar, hon får ju betalt?"

"Tjejer ska ha blont långt hår, röda läppar, kort kjol och höga klackskor."

"Jag bjuder dig på två öl och sen bjuder du mig på den tredje så blir det lika för oss båda."

"Jag minns hur perverst det var när man lekte Ryska Posten på gymnasiet, man drack folköl hemma hos varann och alla hånglade med alla. Nä förresten, det var ju på högstadiet. Då är det för fan ännu värre!"

"Trampa inte på mina skor! Det är ju Adidas för fan."

"Man blir så sugen på kanelbullar när man ser Prinsessan Leias hår."

"Oh la la vilken fin blommig sjal."

"Stannar du om jag dansar för dig?"

"Svenska tjejer är så lättfotade. Dom flörtar ju med en hela tiden, varje gång dom kommer fram och säger "hej" så flörtar dom ju. Eller?"

"Acne har man i ansiktet, inte på fötterna."

"En guzz som har Wu-tang på vinyl! Nä fan det är nog allt man kan önska sig."

"Om jag får klämma på din rumpa så får du känna på mina benmuskler. Okej?"

"Jag tror att man kan börja tycka om varann för mycket i ett förhållande och då börjar man inte älska varann utan tvärtom, det går över till hat."

"Huvudsaken är att en tjej har en välformad rumpa för då spelar inte resten av kroppen så stor roll."

"Vegantjejer är alltid militanta och lite fientliga till och med."

"Blir du intresserad av mig om jag bjuder dig på en drink?"

"Asså fatta, jag ville ligga med dig redan när jag såg dig i kön utanför. Fatta!"

"Jag har alltid gillat Carolina Gynning, hon verkar rolig. Tror du jag har en chans hos henne?"

"Asså det är ändå inte utseendet som räknas, jag vill ha en tjej som jag kan ha roligt tillsammans med och som jag trivs med. Fast hon får ju inte vara ful."

"Sunkiga tjejer är alltid så snygga."

"Killar kan inte vara gulliga."

tisdag 12 januari 2010

THOUGHT OF YOU AS MY MOUNTAIN TOP, THOUGHT OF YOU AS MY PEAK, THOUGHT OF YOU AS EVERYTHING, I HAD BUT COULDN´T KEEP, I HAD BUT COULDN´T KEEP.



Pale Blue Eyes - den enda låten som lyckas beskriva hur förhållanden är.

JANUARI.

Januari är den månad man vill röka hela tiden men man orkar inte gå ut för att det är svinkallt. Det är den månad man ligger och skakar för att man fryser varje natt innan man ska sova. Det är den månad man vill helst av allt bara vara full hela tiden så att tiden ska gå fortare. Det är den månad då alla jävla butiker börjar ta in sina vårkollektioner, kul för vissa, men inte för mig. Jag ser det som ett hån, det är för fan fem månader kvar. Det är den månad man är som mest less på sig själv och på hela sin omgivning. Det är den månad man fryser så mycket om fingrarna när man är ute att det är helt omöjligt att ens kunna byta låt på sin Ipod för att fingrarna är så stela. Det är den månad man upprepar i sitt huvud "tänk så skönt när det är sommar igen, tänk så skönt när det är sommar igen, tänk så skönt när det är sommar igen". Det är den månad man är som mest less på skolan, trots att det är då den börjar om. Januari är den mörkaste månaden på många olika sätt och vis.

Januari är helt enkelt en kass månad.