ALEX + ALEXA.

När Alex Turner, Arctic Monkeys sångare och låtskrivare, fick veta att hans flickvän Alexa Chung hade tackat ja till ett jobb i New York och då hon bestämde sig för att flytta dit från London så började Alex att skriva en låt om det. Låten beskriver också hur han tycker det är att ha sin tjej 5586 kilometer bort och fick namnet Fire And The Thud.

Jag har aldrig varit ett fan av Arctic Monkeys. Men Fire And The Thud är vacker (lyssna nedan);

You showed me my tomorrow
Beside a box of matches
A welcome threatening stir

My hopes of being stolen
Might just ring true
Depends who you prefer

If it's true you're gonna run away
Tell me where
I'll meet you there

Am I snapping the excitement
If I pack away the laughter
And tell you how it feels

And does burden come to meet ya
If I've questions of the feature
that rolls on your dream reel

The day after you stole my heart,
Everything I touched told me
It would be better shared with you

And you're hiding in my soup
And the book reveals your face
And there's a splashing in my eyelids
The concentration continually breaks
I did request the mark you cast
Didn't heal as fast
I hear your voice in silences
Will the teasing of the fire
be followed by the thud?

And the jostling crowd
You're not allowed to tell the truth
And the photo booth's a liar

And the sharpened explanations
But there's no screaming reason to enquire

I'd like to poke them in their prying eyes
With things they'd never see if it smacks them in their temples

R.I.P DJ AM.

ADAM GOLDSTEIN R.I.P.

"New york, new york. Big city of dreams,
but everything in new york aint always what it seems." - Adam Goldstein

NEWSFLASH?

SWEETS FOR MY SWEET.

Igår kväll vid tiotiden bestämde jag mig för att boka en flygresa hem till min pojkvän så jag har varit vaken sedan kl 05.15 för att hinna med morgonflyget.

Nåväl, vad är man om inte en hopplös romantiker?
Helt plötsligt.

STOCKHOLM I LOVE YOU BUT YOU'RE BRINGING ME DOWN.

Ni vet när man är olyckligt kär så trivs man ändå med att vara kär för att man hela tiden lever med hoppet om att en dag, en vacker dag så kommer det att bli ni två. När ni är med varandra så existerar ingenting annat och du känner ett sådant lyckorus i kroppen att du tänker att om du skulle dö nu, så skulle du dö lycklig.
Medan andra dagar så känns det helt lönlöst. Det kommer aldrig någonsin att bli ni två. Personen du är så fruktansvärt kär i tittar ju inte ens på dig och vill inte ens röra vid dig.

Så känns det för mig, inte med kärleken utan med mitt förhållande till Stockholm. Redan när jag gick i nian så drömde jag om att flytta till Stockholm. Jag avgudade alla gator i Stockholm och älskade luften här. Och beundrade alla vackra människor med unik och speciell stil som man bara såg i Stockholm och inte i sin hemstad. När jag blev lite äldre så skämtade jag om att en dag så skulle jag också bli en söder-sojalatte-mamma som skulle spatsera omkring på söders gator med en barnvagn.

Men efter att ha bott i Stockholm ett tag så känns det som att för varje dag som går så bleknar stan och jag har börjat tappa hoppet om att det någonsin kommer att bli som jag hade tänkt mig.
Stockholm är en stad som kräver tålamod, pengar, tid och fantasi. Jag såg framför mig hur jag skulle gå på museer varje söndag, hur jag skulle sitta på en uteservering eller bar varje lördag och fredag drickandes ett glas vin och hur jag skulle njuta av alla fina butiker som Stockholm har att erbjuda och att alla mina vänner skulle flytta hit. Men så har det aldrig varit och så kommer det aldrig att bli.

Direkt då jag flyttade hit till Stockholm så började jag studera, då läste jag modevetenskap på Stockholms universitet och jobbade extra tre kvällar i veckan och natt varannan helg. Så jag hade pengar men aldrig någonsin fritid till att göra saker. Och när jag väl var ledig så hade jag inte ork att göra något. När jag började läsa på journalistutbildningen i januari i år så gick jag in i en bubbla som bara bestod av skola, plugg och jobb. Det var inte en enda kväll eller helg under hela våren då jag inte hade något jag var tvungen att göra. Vissa kvällar grät jag för att jag var så slutkörd och trött och jag önskade några gånger med jämna mellanrum att jag kunde dö så att jag skulle slippa mitt liv. Jag vaknade upp flera gånger varje natt i panik för att jag inte hade läst tillräckligt inför ett seminarium eller en tenta. Jag satt på pendltåget varje morgon då jag åkte till skolan och funderade om det här är livet. Ska livet verkligen vara såhär?

När jag inte valde att jobba i sommar så har det resulterat till en smärre konkurs av min privata ekonomi så jag har inte möjligheten att göra några "aktiviteter" just nu heller och så småningom kommer jag att börja jobba igen och då kommer jag inte att ha tid. För nu har skolan också börjat om. Så min höst kommer bli precis likadan som våren.

Jag vet att jag ska vara glad över att jag har ett jobb och får jobba och att jag går på en utbildning som är väldigt svår att komma in på. Och att det är mitt eget val att bo i Stockholm som är en stad med lägenheter som har dubbelt så höga hyror som en mindre stad och där maten är dyrare och där ett SL-kort kostar en förmögenhet varje månad. Men det är bara inte det som är problemet och som gör att min kärlek till Stockholm har svalnat och numera börjar gå över mot avsmak.

Stockholm är inte en magisk stad som innehåller något för alla, även om staden är väldigt vacker och erbjuder något fint. Men jag har just insett att jag varken vill eller tänker bo här så länge till.

LOVELOVELOVE.

image: lelove.

MR. DARCY.

HAVE A CIGARETTE?

Jag saknar cigaretternas smak och doft och lukt, men samtidigt så hatar jag den
och får rysningar av obehag bara jag ser någon röka eller känner röklukt.

THE WALKMEN 1/9.

The Walkmen spelar 1'a september och jag vill(måste) se dom.

HELGEN.

Jeniferever på Debaser och morotskaka tillsammans
med Rinda och små fåglar på Hermans.

I HEART.

När jag bäddade om min säng så upptäckte jag ett hjärta på madrassen. Mycket märkligt.
Jag har inte den blekaste om hur det har kommit dit.
Men fint är det.

SAMSUNGSUMMER.

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.

10.1. Internhumor. 2. Cosmos under mitt täcke en lördagsmorgon. 3. Yogdrick nere vid älven i Skellefteå tillsammans med Dennis. 4. Champagne, körsbär, jordgubbar och sol tillsammans med Anna en söndag. 5. Jag och Anna en suddig vinkväll. 6. Godaste drinken någonsin (sojamjölk, is, likör 43 och frysta bär) som dracks flera gånger i somras, här under Trästockfestivalen. 7. Färgmatchning en regnig dag. 8. Dennis i hammocken i Kroksjön.
9. Det var fullmåne varje natt första veckan i augusti. Fantastiskt vacker. 10. Pappa i en ful keps men rolig pose.

Samtliga bilder är fotade med min mobil.
Brukar inte gilla det, men de här bilderna har en speciell plats i mitt hjärta.

"HOW MUCH TALENT DOES IT REALLY TAKE TO COME ON THE NEW YORK POST, ANYWAY?"

Dash Snow - king of modern art.
Read.
Watch.