Till min tonårskärlek.

När jag var tretton år hade jag blont långt hår, lila eyeliner och en ljuslila fusk skinnjacka och tyckte att livet var värdelöst. Att alla människor var emot mig, att världen hatade mig och att mina föräldrar inte förstod mig.
Jag plockade mina ögonbryn så mycket att dom nästan försvann och ritade dit dom med en penna istället. Jag köpte för små Nikesneakers bara för att det var pinsamt att ha stora fötter. Jag bar sommarjacka i december trots att det var - 25 grader ute. Jag stal några centiliter sprit ur varje flaska från mina föräldrars barskåp. Jag snattade bara för sakens skull. Jag och mina kompisar åkte buss till okända platser för att gå på okända fester. Jag grät i flera timmar när mina föräldrar förbjöd mig från att pierca naveln. Jag blev tillsammans med en kille för att jag var uttråkad och för att alla mina vänner hade pojkvän. Jag lånade ett par byxor, som var alldeles för stora, av min mamma utan att hon visste om det och drack hembränt den kvällen så jag ramlade och gjorde ett hål på byxorna. Men istället för att säga som det var så gömde jag dem längst in i hennes garderob. Hon frågade mig aldrig vad som hade hänt med hennes byxor. Jag började må illa på en fest så jag åkte hem, men jag vågade inte gå in för jag var rädd för att mina föräldrar skulle se mig onykter, så jag satt i en gunga på gården hela natten. På en annan fest fick några killkompisar en idé att jag skulle lära mig att köra moped. Det slutade med att jag körde rakt in i en tegelvägg och skrapade upp mina händer. Ärren finns fortfarande kvar. På en annan fest var min kille dum så jag gick och la mig på en brygga och somnade.

Under min period som tonåring så var det mycket smärta och mycket dumt som hände. Jag ångrar ingenting. När jag ser tillbaka på den tiden så känns den perioden overklig. Men samtidigt så är det nog sådana perioder alla måste ha i sina liv. Det som tröstade mig mest när jag var ledsen och kände mig som världens mest ensamma människa var Kent. Dom var min stora tonårskärlek. Speciellt låten ovan. Den lyssnade jag på varje natt en hel sommaren. Om och om igen.