Såg Blue Valentine ikväll, den var mycket ångest blandat med en del fint. Dock så gav den trasig kärlek ett ansikte och porträtterade perfekt av min mardrömsbild av kärlek. Jag hade ont in i benmärgen och mådde mest illa när jag såg den. Men jag måste ändå rekommendera den för fin är den och extra fin blev den eftersom den mesta musiken i filmen är framförd av Grizzly Bear.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar