KROPP.

Varje gång jag skriver eller läser ordet "kropp" så går det en ilning genom hela min rygg. Jag hatar det ordet och allt som kommer med det ordet som hälsa, motion, gym, sund kost, bla bla bla. Anledningen för att jag hatar det är nog för att jag är helt värdelös på att vara sund. På riktigt alltså. Att vara vegan räcker inte till. Jag älskar cigaretter och öl och öl tillsammans med chips och cigaretter, givetvis. Trots att jag har blivit så äcklad av socker att jag blir illamående av att äta en liten kaka så känner jag att det räcker inte till. Samtidigt som det är svårt att försöka ta sig i kragen och göra något av denna sundhet som jag så förgäves strävar efter.
Varje gång jag försöker vara nyttig på riktigt så håller det i sig i en månad, om ens det. Sedan går jag över till att tänka "jag tar itu med det senare" och den klassiska "men orka".

Hela problemet och ångesten som framkallas inom mig varje gång jag står framför en spegel eller i duschen är bisarr. Jag jämför min kropp med hur den ser ut nu och som den gjorde när jag var arton år och visste inte vad mat var. Och det är hemskt, för jag vill absolut inte se ut som jag gjorde då. Fast ett mellanting av min kropp nu och då vore fint. Sedan är hela problemet med kroppen inte bara det att jag strävar efter att vara smal som en pinne, för det gör jag faktiskt inte. Utan det handlar mest om att jag vill vara sund och ha någorlunda bra kondition. Kunna gå i alla dessa trappor på skolan utan att tappa andan efteråt på grund av ansträngning.

Och det här handlar absolut inte heller om att jag vill få höra av någon att jag är fin som jag är. Jag bryr mig inte om vad andra tycker utan jag vill för en gångs skull känna mig nöjd. Varför kan inte respektera de åsikter man har om sin kropp?

Från december och fram till nu så har jag i princip inte rört på mig över huvudtaget. Jag har inte ens gått en fjuttig promenad i skogen bara för att jag har varit så rädd över kylan och snön. Men imorgon ska jag stiga upp klockan sju och gå ut på en lång och rask promenad. Nu är det fan dags!
Och om jag misslyckas så får jag väl straffa mig själv genom att låta någon ge mig tio piskrapp på ryggen.