GOING TO THE CHAPEL.

Jag önskar att jag var på väg att gifta mig så att jag fick en bra anledning till att köpa och bära den här underbara klänningen från Lanvin. Det är det vackraste jag sett i klädväg på mycket länge.

BLACK SUNDAY.

Det här är en dag då jag tackar läkemedelsföretagen för deras uppkomst av värktabletter.

Tack och lov så börjar huvudvärken från gårdagens sviter att försvinna efter två Ipren.

TURNING INTO SOMETHING.

The day after you stole my heart,
Everything I touched told me
It would be better shared with you

And you're hiding in my soup
And the book reveals your face
And there's a splashing in my eyelids
The concentration continually breaks
I did request the mark you cast
Didn't heal as fast
I hear your voice in silences
Were the teasing of the fire
be followed by the thud?

Min dator kraschade för ett tag sedan som jag tidigare har nämnt.
Och visst det kändes rätt så jobbigt att behöva laga den för en smärre förmögenhet
och att allt på den skulle försvinna, som bilder och skolarbeten osv. Men det som kändes värst var att min bok och alla korta noveller och texter jag har skrivit skulle försvinna. Jag låg vaken på nätterna och tänkte på det och min ångest var plågsam och enorm. Jag försökte trösta mig med att jag alltid kan börja om på nytt, så att jag utvecklas mer i mitt skrivande. Men den trösten funkade inte. För att läsa det man skrev vid ett speciellt tillfälle i sitt liv är mer speciellt än att känna en doft som väcker minnen.
Tack och lov så började min dator att fungera igen och allt är fortfarande kvar på den.
För det finns ju absolut inget som är så vackert som en underbart komponerad text. Som den ovan från Arctic Monkeys (tro det eller ej) låt Fire And The Thud.

JAG ÄR LEDSEN.

Jag är ledsen för att jag måste läsa en massa böcker om sådant som jag inte bryr mig om, varken nu eller om ett år eller om tio år.

Jag är ledsen för att jag har en vän som egentligen inte är min vän. Eller vi är väl vänner, men bara på ett väldigt konstigt sätt.

Jag är ledsen för att allt ska vara så komplicerat.

Jag är ledsen för att de människor jag helst av allt vill vara med bor så långt bort. Så långt bort.

Jag är ledsen för att jag tillät mig själv att vara olyckligt kär.

Jag är ledsen för att dagarna är så korta så man hinner knappt göra något man tycker om efter att man har gjort alla måsten och allt jobbigt.

Jag är ledsen för att det ska vara så jävla svårt att hitta en bra film som man inte har sett redan att titta på när man har tråkigt.

Jag är ledsen för att så många jag känner mår dåligt.

Jag är ledsen för att saker helt enkelt inte är som jag vill att de ska vara.

Jag är ledsen för att jag drömmer så konstiga drömmar.

Jag är ledsen för att livet är som det är, det kommer nog inte att bli bättre heller.

Jag är ledsen för att min hälsa alltid är så dålig.

Jag är ledsen för att jag är så gnällig och tröttsam.

Jag är ledsen för att jag är ledsen.

SIMPSONS BECOMES VEGANS.

The Simpsons veganpropaganda.

CHEERS!

HAUNTEDDREAMS.

Med jämna mellanrum drömmar jag så konstiga och så vackra drömmar. Drömmarna är helt magiska, fram tills då jag vaknar. Då är dom bara jobbiga och ledsamma. Jag vet inte heller vad dessa drömmar betyder och om jag borde kanske lyssna mer på dem?
Eller om de kanske har några innebörd i och med att de
kommer tillbaka med jämna mellanrum och är precis likadana.

Men och andra sidan så är de ju trots allt bara drömmar.

500 DAYS OF SUMMER.

Såg 500 Days Of Summer igår, helt klart årets film.
Jag har tänkt på den sedan jag såg den och det är precis
den effekten en bra film ska ha.
Väldigt bra musik i filmen dessutom.