Den senaste tiden har jag, mer än vanligt, fått agera talesperson för Norrland. Jag kommer på mig själv med att bli förnärmad när stockholmare uttalar sig om Norrland på ett hånfullt sätt. Bara tanken på att bo eller tycka om norra Sverige är för vissa en väldigt märklig och oförståelig sak. Hur kan man tycka om en del av Sverige där det inte bor 3318,38 invånare per kvadratmeter?
Jag kan förstå att ni som är uppvuxna i en grå förort till Stockholm har svårt att förstå charmen med att inte trängas. För om man tänker efter så är trängas en obligatorisk tillvaro när man bor i Stockholm. Jag kan också förstå att ni skulle bli förvirrade utan stress, för stress är ytterligare en tillvaro som man måste stå ut med vareviga dag i storstan. Vad jag däremot inte kan förstå är hur, när ni säger ordet Norrland, får ett hånfullt leende på läpparna samtidigt som det ser ut som om det går en obehaglig rysning över er kropp. Eller hur ni, på fullaste allvar, tror att alla använder sig av skoter som färdmedel. Jag förstår inte heller hur ni använder er av Jägarna och Jägarna 2 för att få referenser över hur det är att leva i norra Sverige. Ja förstår ni, vi i Norrland kör fyrhjuling på sommaren och skoter på vintern (fast i och för sig är det ju vinter hos oss året runt så), har bössan bak på ryggen alla vakna timmar om dygnet och under kudden när vi sover. Sedan slår karlarna sina fruar och mördar sina älskarinnor. Och slåss med de andra karlarna på närmaste pub.
Jag vill inte heller behöva dra Norrland över en och samma kant. För Norrland är oändligt stort och börjar i Gävle (vilket för mig inte är Norrland, men låt gå) och slutar där Finland (och Norge för den delen) tar vid. Men jag vill ändå göra en poäng med det jag skriver och det är att Norrland är alldeles fantastiskt och det skulle även trångsynta stockholmare tycka om ni bara fick chansen att uppleva det. För egentligen så är det synd om ni som aldrig ger det en chans. Luften, ytorna, ensamheten, naturen, ja allt. Jag älskar Norrland. Varje gång jag åker dit är det som om jag fyller mina lungor med ny luft. Där kan man leva på ett helt annat sätt än vad man göra i en trång och dammig storstad.
DN har ett så himla fint reportage om Norrland som jag tycker att ni ska läsa. Bilden kommer för övrigt från det reportaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar