lördag 6 mars 2010

PALLADIUM.


Canvasboots för den franska militären. Hur coola är de inte?
Jag vill ha dem i alla färger som finns.

torsdag 4 mars 2010

SKOR.

Det är i princip omöjligt att hitta ett par kängor i någon skobutik. Jag har säkert varit inne på 20 olika och kollat runt på nätet. Men det är helt omöjligt. Och anledningen till det? Jo, att alla har tagit in flipflop-sandaler och sandaler med tio centimeters klack. Det är det enda som finns i alla butiker nu om det inte finns kvar några vidriga stövlar med nitar och tjoller i storlek 43 på reaavdelningen d.v.s.

Hur tänker butiker egentligen? Det är i början av mars och folk vill väl ändå ha ordentliga skor på sina fötter. Och om märken kunde göra skor i bättre kvalité så skulle man inte behöva vara ute och leta efter ett nytt par kängor, trots att de man inhandlade sist är endast tre månader gamla (och väldigt trasiga nu).

Butiker och skomärken, lär er lite vett.

LITTL'ANS

2006 hamnade jag av en slump inne på Littl'ans hemsida. Ett relativt okänt band från London som hade spelat tillsammans med Pete Doherty på en del pubar. På hemsidan kunde man ladda ner ett demoband med dem som de garanterat spelat in hemma i någons källare. Men jag älskade det bandet från första stund och jag har haft det i min ipod sedan dess. Lite senare under året släppte de en singel med Pete Doherty, som jag tycker är det bästa han har gjort och videon till den är fantastiskt fin.

Men min favorit med Littl'ans är Don't Call It Love.

onsdag 3 mars 2010

THEY SHOULD GIVE EVERYBODY A GUN AND PUT ON THE TELEVISION. THAT'S REALITY TV I WOULD PAY TO SEE. NOT LOBOTOMIZE CELEBRITIES AND WANNABIES.

Jag hatar tv och jag avskyr att sitta framför en och kolla på all skit som går där. Det finns inget, absolut INGET jag är intresserad av att se på tv. Nyheter läser man i dagstidningar och nöjen hittar man på andra håll. Förövrigt så kan inte jag se varför tv-tittande ska räknas som ett nöje. Det är det inte. Och alla dessa "nöjen" som går på tv då? Hur vidriga är inte dom?
Jag äger inte ens en tv och när min pappa brukar fråga mig om jag inte vill ha en så säger jag nej direkt. Jag är inte ett dugg intresserad av att sätta in en tv i min lägenhet. Och jag har aldrig någonsin saknat att ha en tv heller. Det är så skönt att slippa.

Från och med i måndags och i fyra veckor framåt har jag tv-produktion på skolan. Det är förbannat tråkigt och mitt hat för tv har vuxit oerhört mycket bara på två dagar.
Igår var vi och flängde omkring hela dagen, blev utskällda av en satkärring på ett bibliotek och sedan stod vi och förfrös tårna och händerna vid en hockeyrink. Allt detta tog sju timmar och för vad? Jo för att göra ett nyhetsinslag på 1.30 minuter.

Tv, försvinn ut ur mitt liv.

tisdag 2 mars 2010