BEVÄPNA DIG MED VINGAR

ANTIKLIMAX

Antiklimaxen man möts av efter att ha gjort fältstudier, åtskilliga intervjuer och fotat massvis och sedan sätta sig ner och skriva ihop det till ett reportage är obeskrivligt jobbig. Kraven jag har på mig själv är horribelt höga, aldrig har jag någonsin varit nöjd med något jag skrivit. Vill anställa en spökskrivare, men då skulle jag skälla på den stackaren istället för att skälla på mig själv och det är jag alldeles för van vid för att lägga av med.

Möjligtvis är lösningen att börja nattuggla igen och skriva då? För kreativiteten är trots allt bäst nattetid. Iallafall för mig.

ÄVENTYR!

Ut på äventyr, dock sjukt paranoid över att behöva köra efter Västerbottens mest olycksdrabbade och viltrikaste väg. Usch för älgar!

THE ROCKIN' VICKERS

Lyssnar på Lemmys första (tror det är första?) band medan jag jobbar. Väldigt charmigt är det i alla fall.

BRAND NEW FRIEND

I NEED A BRAND NEW FRIEND WHO DOESN'T BOTHER ME

I NEED A BRAND NEW FRIEND WHO DOESN'T TROUBLE ME

I NEED SOMEONE WHO DOESN'T NEED ME

AND I'LL SAY IT AGAIN, I NEED A BRAND NEW FRIEND

HÄRLIGA SOL!

DET MÅNGA INTE FÖRSTÅR SIG PÅ

Den senaste tiden har jag, mer än vanligt, fått agera talesperson för Norrland. Jag kommer på mig själv med att bli förnärmad när stockholmare uttalar sig om Norrland på ett hånfullt sätt. Bara tanken på att bo eller tycka om norra Sverige är för vissa en väldigt märklig och oförståelig sak. Hur kan man tycka om en del av Sverige där det inte bor 3318,38 invånare per kvadratmeter? 

Jag kan förstå att ni som är uppvuxna i en grå förort till Stockholm har svårt att förstå charmen med att inte trängas. För om man tänker efter så är trängas en obligatorisk tillvaro när man bor i Stockholm. Jag kan också förstå att ni skulle bli förvirrade utan stress, för stress är ytterligare en tillvaro som man måste stå ut med vareviga dag i storstan. Vad jag däremot inte kan förstå är hur, när ni säger ordet Norrland, får ett hånfullt leende på läpparna samtidigt som det ser ut som om det går en obehaglig rysning över er kropp. Eller hur ni, på fullaste allvar, tror att alla använder sig av skoter som färdmedel. Jag förstår inte heller hur ni använder er av Jägarna och Jägarna 2 för att få referenser över hur det är att leva i norra Sverige. Ja förstår ni, vi i Norrland kör fyrhjuling på sommaren och skoter på vintern (fast i och för sig är det ju vinter hos oss året runt så), har bössan bak på ryggen alla vakna timmar om dygnet och under kudden när vi sover. Sedan slår karlarna sina fruar och mördar sina älskarinnor. Och slåss med de andra karlarna på närmaste pub. 

Jag vill inte heller behöva dra Norrland över en och samma kant. För Norrland är oändligt stort och börjar i Gävle (vilket för mig inte är Norrland, men låt gå) och slutar där Finland (och Norge för den delen) tar vid. Men jag vill ändå göra en poäng med det jag skriver och det är att Norrland är alldeles fantastiskt och det skulle även trångsynta stockholmare tycka om ni bara fick chansen att uppleva det. För egentligen så är det synd om ni som aldrig ger det en chans. Luften, ytorna, ensamheten, naturen, ja allt. Jag älskar Norrland. Varje gång jag åker dit är det som om jag fyller mina lungor med ny luft. Där kan man leva på ett helt annat sätt än vad man göra i en trång och dammig storstad.

DN har ett så himla fint reportage om Norrland som jag tycker att ni ska läsa. Bilden kommer för övrigt från det reportaget. 

TUFFT LÄGE

Varje gång jag inser att bloggen har existerat sedan hösten 2008 får jag en sådan impuls för att läsa gamla inlägg. Jag ångrar mig dock alltid när jag ser hur otroligt slarvigt skrivna de är och vilken tönt jag framstår som i de flesta av dem. Dock vet jag inte vad som är mer patetiskt, mina tarvliga inlägg från förr eller att jag i nuläget sitter och ser mig själv som en tönt? Tufft läge.

För övrigt tror jag att detta uppgivna inlägg är egentligen en klagan över att behöva ringa en massa samtal som ändå bara slutar med att man inte får tag i personerna ifråga. Vilket i sin tur gör att man skickar mejl istället som de inte heller svarar på. Och nej, nu talar vi inte om att jag har blivit någon stalker till en stackars snubbe utan att jag försöker få tag i människor som jobbar åt myndigheter. Varför valde jag det här yrket? Påminn mig gärna.

SUEDE + SKELLEFTEÅ

Får hemlängtan när jag hör Suede prata om Skellefteå.

OBJECTIFICATION OF MEN

SÖNDAGSNÖJE

Jag vill spendera mina söndagar med att köra min drömbil (1969 Mercury Cougar) i ett soligt Kalifornien och lyssna på bästa musiken (The Doors) medan jag gör det. Dessvärre får jag nöja mig med att se videoklippet ovan och vara grön av avund. Som min mamma brukar säga: "man kan inte få allt här i livet".

WOLF GANG - SUEGO FAULTS

Kan inte ens hantera musiken, så bra är det. Bäst är låten Suego Faults. 

Wolf Gang alltså, som en blandning av Animal Collective och Deportees. Lyssna.